Demokrati | Sverigedemokraterna I Västernorrland

Demokrati

Ur Sverigedemokraternas principprogram:

Att all offentlig makt i Sverige ska utgå från folket är den mest centrala av Sverigedemokraternas principer. Vi bekämpar alla rörelser och idéer som vilar på antidemokratisk grund och försvarar alla individers grundläggande människovärde och alla folks rätt till självständighet och demokratisk utveckling. Vi förordar också starkare inslag av direktdemokrati och ställer oss positiva till fler beslutande folkomröstningar på både lokal, regional och nationell nivå. Den moderna demokratin har vuxit fram i intim symbios med nationalstaten. Demokrati betyder folkstyre och Sverigedemokraternas uppfattning är att man inte helt kan förbigå ordet ”folk” i begreppet folkstyre.

Vitaliserad demokrati – inflytande och tillgänglighet

Kommunerna bör ständigt sträva efter att få kommuninvånarna att känna sig delaktiga i beslutsprocessen och efter att förbättra dialogen med och mellan medborgarna. Öppna nämndssammanträden, medborgarkontor, allmänhetens frågestund, politikercaféer, rådslag, folkomröstningar och medborgarförslag är några konkreta exempel på hur man kan närma sig dessa målsättningar. Konceptet e-demokrati öppnar för möjligheter till medborgarinflytande genom olika IT-lösningar för tillgänglighet och diskussion.

Sverigedemokraternas förslag

  • Kommunen bör ha en handlingsplan för hur den lokala demokratin bör vitaliseras.
  • Beslut i särskilt viktiga och övergripande frågor bör föregås av kommunala folkomröstningar, rådslag eller undersökningar.
  • Kommunen bör vara öppen för medborgarförslag

Politik på lika villkor

Även om Sverigedemokraterna idag är Sveriges tredje största parti så har vi efter många år i den politiska periferin blivit medvetna om att det råder demokratiska missförhållanden i det svenska samhället, även i den kommunala sfären.

De stora politiska partierna gynnas ofta på demindres bekostnad, till exempel genomvalkretsindelning somsätter proportionaliteten ur spel. Antalet platser i styrelser, nämnder och beredningar har ibland ändrats godtyckligt utifrån valresultat, vilket kan få till följd att folkvalda partier nekas insyn i den kommunala verksamheten. Partierna finansierar sin verksamhet genom kommunala partistöd som beräknas på ett sätt så att de redan stora partierna gynnas. Alltför stora partistöd motverkar traditionellt folkrörelsearbete. Allt detta är sådant som riskerar att minska medborgarnas förtroende för politiken.

Sverigedemokraternas förslag

  • Kommunen bör delas in i så få valkretsar som är möjligt enligt vad kommunallagen föreskriver vid val till kommunfullmäktige.
  • Alla partier som är invalda i kommunfullmäktige bör ha rätt till insynsplatser i styrelser, nämnder och beredningar.
  • Antalet hel- och deltidsarvoderade politiker och politiska tjänstemän bör inte vara fler än vad som är försvarbart med avseende på arbetsbörda och ekonomi.
  • Partistöd bör generellt hållas på en låg nivå.
  • De partier som är representerade i kommunfullmäktige bör inte ha särskilda privilegier gällande till exempel regler för affischering, information på skolor, möjligheten att hyra kommunala lokaler eller deltagande i offentliga debatter.
  • Platser i kommunalförbund bör tillsättas proportionerligt efter hur stort väljarstöd som partierna har i de deltagande kommunerna.
  • Kommunen bör ha en handlingsplan mot politisk extremism och för hanteringen av hot och våld mot förtroendevalda.
  • Kommunen bör aldrig vare sig direkt eller indirekt ge stöd till organisationer och arrangemang som inte förbehållslöst tar avstånd från våld som politisk metod.
  • Kommunen bör utforma regler för politikerlöner, mötesarvoden, intern representation och utbildning utifrån varsamhet och respekt för skattebetalarnas pengar.

Välfärd på lika villkor

Kommunens har ett ansvar för att det inte ska råda några avgörande skillnader i välfärd och service beroende på var i kommunen invånarna är bosatta. Därför bör system med kommunala stadsdelsnämnder avvecklas och ersättas med centrala facknämnder. Detta kommer också att tydliggöra ansvarsfördelning, samla kommunens kompetens inom respektive område och dessutom minska kostnaderna för överflödig byråkrati. I sin strävan efter att utjämna skillnader mellan olika kommundelar och grupper av kommuninvånare bör socioekonomiska kriterier vara vägledande. System där medel till olika kommundelars välfärd baseras på den etniska eller nationella sammansättningen bör avvecklas.

Sverigedemokraterna ser och förstår de problem som små kommuner med vikande befolkningsunderlag har att hantera. Alltför ensidigt fokus på stordriftsfördelar riskerar dock att leda till förlusten av andra viktiga värden. Som alltid bör balans och pragmatism eftersträvas. Istället för ytterligare kommunsammanslagningar, som går ut över närhet och tillgänglighet och som oftast medför att besluten flyttas längre ifrån medborgarna, ser Sverigedemokraterna ett ökat samarbete mellan kommuner som en fördelaktig lösning för att klara välfärden. Även här finns möjligheter att göra besparingar inom administration och annan byråkrati.

Sverigedemokraternas förslag

  • Stadsdelsorganisationer som leder till ojämlikhet mellan kommuninvånarna bör avvecklas och ersättas med kommungemensamma facknämnder.
  • Ytterligare sammanslagningar av kommuner i riktning mot allt för stora enheter bör undvikas och problemen bör istället lösas genom ökad samverkan. I det fall förslag om direkta sammanslagningar ändå läggs fram bör de föregås av kommunala folkomröstningar.
  • Kommunen bör inte fördela medel till kommundelar eller verksamheter på basis etnicitet eller nationell härkomst bland invånarna eller deltagarna